Vi pratar med
Catalina Gustafsson, handler

Av Nicki Grahn, februari 2009

I Sverige är junior handling mycket populärt, och allt fler erbjuder sig att visa andras hundar på utställning. Hund Online har pratat med en av dem, Catalina Gustafsson. Catalina visar framgångsrikt både sina egna hundar och andras, och för den som av olika anledningar inte kan eller vill visa sin egen hund kan det vara en bra lösning att anlita en handler som vet vad som ska göras i och utanför ringen, och som även vet hur hunden ska tränas inför utställningar. Vi passade även på att fråga Catalina om hon tror att handler kan komma att bli ett yrke i Sverige i framtiden, såsom det är i USA.

Catalina Gustafsson med Ch Vanitonia Tickled Pink

Går det i Sverige att leva på att visa hundar, eller jobbar du även med annat vid sidan om?

Det går absolut inte att leva på det. Det är inte ett jobb och det är mycket viktigt att komma ihåg; för mig är detta en hobby och kommer för alltid att vara det. Det går heller inte att tjäna några pengar på det även om det kan verka så. Till vardags arbetar jag som ekonomiassistent och kombinerar detta med min hobby.

Det är en mycket kostsam hobby och det som kommer in i form av handlinghundar går direkt tillbaka till resor och allt som hör själva utställandet till. Att hålla en hund i absolut toppform är både kostsamt och tidskrävande. I och med att jag reser en del inte bara i Sverige utan även i Europa är det ett sätt för mig att finansiera mina egna hundars karriärer genom att kombinera med att visa andras hundar.

Det tycks i Sverige bli allt vanligare att duktiga handlers erbjuder sina tjänster. Tror du att det någon gång i framtiden kommer att kunna bli ett riktigt yrke i Sverige, såsom det är i USA?

Ja det tror jag absolut, men det man får komma ihåg idag är att vem som helst kan kalla sig handler. I USA är det ett yrke medan det här i Sverige enbart är en mer skräddarsydd hobby. Det jag tror också är en bidragande faktor är att många unga handlers tycker att det är kul och utmanande att ta sig an nya hundar och raser och därmed erbjuder sina tjänster som ett sätt att utveckla sig själva.

Bor hundarna som du visar hos dig under utställningssäsongerna, eller lämnas de hos dig inför varje utställning?

Det varierar väldigt, de hundar som kommer från utlandet stannar allt ifrån någon månad upp till ett år. Annars är det skräddarsytt från hund till hund beroende på vad ägaren vill. Normalt håller jag max tre handlinghundar hemma åt gången.

Gör du allt med respektive hund, det vill säga sköter ringträningen, pälsvården, anmäler till utställningar etc, eller samarbetar du med hundens ägare?

Det är också väldigt individuellt. Man kan säga mer att ägarna till de hundar som kommer från utlandet kan av naturliga skäl inte sköta sådant utan där gör jag allt, såsom anmäler med mera. De svenska hundarna som bor hos mig sköts alltid av mig men anmäls oftast av sina ägare för att underlätta för mig. Sen finns det hundar som bott hos mig under perioder och tränats men sen åker hem för att sen komma tillbaka för enstaka speciella shower. Man kan säga att jag alltid försöker se till varje hunds behov; vill ägaren ha det på ett speciellt sätt gör jag mitt yttersta för att kunna presentera en sådan lösning.

Vilka krav har du på hunden för att du ska åta dig att visa den?

Till en början handlar det om vilken ras det rör sig om. Är det en ras som jag känner till och är insatt i som till exempel Chinese crested eller pudel vill jag att hunden uppfyller mina krav på vad jag tycker är en bra showhund. Är det en ras som jag inte är så insatt i går jag mycket mer på känslan. Jag vill alltid känna något för hunden jag ska ta mig an. Tror jag inte själv på hunden och får en särskild känsla för den är det ingen hund jag tackar ja till. Eftersom jag inte håller mer än tre hundar hemma åt gången blir det lätt att många hundar får stå i kö för att få komma hit när en plats blir ledig, och då hinner man ofta följa hunden lite mer och se vad man tror att den går för vilket gör det lättare att säga ja eller nej när det blir aktuellt för ett kontrakt.

Är vissa raser lättare än andra att visa, eller har det mer med ringträningen av hunden att göra?

Man kan nog säga att de flesta raser är likadana och alla kan med kärlek och mycket godis bli en showhund, men en del kräver lite längre tid än andra. Vissa hundar föds med det där lilla extra och andra får man jobba lite mer med för att ta fram det. Ofta är det sånt man lär sig att snabbt se hos en hund om man har en förfrågan om handling. Men visst kan jag säga att det var en viss skillnad på till exempel den första lhasan jag visade som gärna gjorde som hon själv ville och absolut inte alls ville bli mutad hur som helst. Eller som den storpudel jag visade vid några enstaka tillfällen som hade egenheten att bita mig i rumpan om jag inte sprang tillräckligt snabbt med honom i ringen, och som absolut inte tog något godis överhuvudtaget.

Har du några råd till den som vill bli handler?

Ja, till att börja med handlar det nog om vilja och ihärdighet. Till en början kanske man inte kan räkna med att få de där topphundarna i snöret utan kanske får nöja sig med det man får tag i, men det är en fas som alla måste gå igenom tror jag. Att man sen dessutom är villig att ge 110 % på de hundar man åtar sig är mycket viktigt. OCH framför allt att verkligen älska det man gör och de hundar man har i sin vård! Att kunna vara ödmjuk fast med vinnarskalle; man måste ha siktet inställt på toppen och hela tiden jobba mot det utan att tappa fotfästet, och det är där ödmjukheten måste komma in. Men framför allt; det viktigaste är att ha roligt och tycka om det man gör.

Läs mer på http://www.catalina.dinstudio.se