Kenneth har sysslat med eftersök och viltspår i ca sju år och har varit viltspårdomare i fyra år. Här berättar han lite om sig själv.

Jag har en gråhund/wachtelkorsning på 1,5 år, som jag går eftersök och viltspår med. Det blir en hel del blodspår åt honom, men hans huvudsakliga uppgift på ett eftersök är att ställa viltet.

Tidigare hade jag en engelsk springer

spaniel som blev viltspårchampion. Jag har gått viltspår med många olika raser på viltspår och har lärt mig mycket av det.Just eftersök ligger mig varmt om hjärtat, även om det kan bli många timmar i skogen, i mörker, ur och skur. Det är skönt att veta att man har en hund som kan hjälpa till om olyckan är framme.

Välkommen med dina frågor!
fragakenneth@hundonline.se

FRÅGA

Hej,
Vi är ett par stycken som har tävlat i både Sverige och Norge och har nu hundar som kan titulera sig som champions i båda länderna, nu skulle vi vilja veta hur man går tillväga om man vill tävla i Finland eller Danmark? Hur går de olika spåren tillväga? Vi hittar tyvärr ingen bra information och tänkte kolla om du ev visste?

Mvh
Therese i Upplands Väsby

SVAR

Hej Therese!

Principen är densamma i Finland, det som skiljer är längderna på spåren och att man inte använder klöv/skank. För championtitel i Finland för hund som redan är champion i ett annat nordiskt land krävs ett ett förstapris i segrarklass, det är ett 1 400 meter långt blodspår med vinklar, längre liggtid och varierande underlag.

Skolar man in en hund att spåra, på det man anvisar, så bryr den sig ju inte om i fall man sprutar blodet med flaska eller duttar med spårkäpp och svamp, eller stolpar runt i spårskor eller att spåret har legat i minst 18 timmar

Som jag förstår det så räcker det med ett förstapris på ett ordinarie prov i Norge, Finland eller Danmark för att bli champion i respektive land (om hunden redan är svensk viltspårchampion). Om hunden är champion i Sverige och Norge (som exempel) så räcker det med ett förstapris i t ex Finland för att bli nordisk champion.

Lyca till med spårningen.

Mvh Kenneth G
2009-09-16

FRÅGA

Hej!
Vad krävs för ett Nordisk viltspårchampionat?
Räcker det med ett 1:a pris i ett av de övriga nordiska länderna? Det är främst nordnorge som är aktuellt, ev. Finland. Min hund är redan S VCh.

Tacksam för svar!
Therese från Umeå

SVAR

Hej Therese
För att din hund ska bli nordisk viltspårchampion krävs ett förstapris i öppenklass på ordinarie prov i Norge samt ett förstapris på ordinarie elit viltspårsprov i Finland.

Lycka till!

Mvh Stefan
22 augusti 2009

FRÅGA

Hej Stefan!
Jag har en storpudel som jag spårat en del med. Tidigare har hon spårat ganska bra, men har haft lite för högt tempo och ibland slarvat i början när hon är lite för ivrig. De senaste spåren har hon gått i ett ganska bra tempo men nu har ett nytt problem uppstått.

Till exempel senaste spåret jag gick. Jag satte henne på spårbörjan, sen går hon två meter på spåret och sen viker hon av och går åt ett helt annat håll och bara fortsätter. Till slut satte jag tillbaka henne på spåret. Då spårade hon väldigt bra hela första sträckan, tog vinkeln perfekt, spårar andra sträckan med bloduppehåll bra och när hon kommer till nästa vinkel så tar hon den, men sen viker hon av och bara går. Hon har nosen nere i backen men bara går och går. Jag lät henne gå och till slut har hon gått så långt så jag hade ingen aning om var jag var eller var spåret låg. Vi snurrade runt i en timme och till slut försökte jag bara leta upp klöven så att hon fick hitta den i alla fall.

De tre-fyra senaste spåren jag har gått upplever jag att när hon kommer till en vinkel så fortsätter hon bara rakt fram hur långt som helst. Det känns som att hon inte riktigt spårar, trots att hon har nosen i backen. Min andra hund stannar ju upp när hon inser att hon är fel, och vänder. Men inte den här. Hon har också börjat gå i vind ibland. Hon har genat någon gång när jag har lagt klöven för nära en vinkel. (Jag inser nu efteråt att det inte var så smart att lägga så.) Jag har stoppat henne och styrt tillbaka henne och nu är jag rädd att jag har förstört något. Att hon slutat förlita sig på sig själv eller nåt.

Jag har väl inte alltid haft riktigt tålamod att vänta ut henne när hon har gått fel och jag tror att det kan ha blivit lite negativt allting. Efter sista spåret när jag hade dragit runt henne där i skogen en timme verkade hon inte alls tycka att det var roligt. Men hon blev glad när hon hittade klöven i alla fall. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Funderar på om jag helt enkelt ska börja om från början med jättekorta spår.
　
Jag förstår att det är svårt att ge svar när du inte sett hur hon gör men jag hoppas att du kan ge mig något litet råd.

Mvh
Erica

SVAR

Hej Erica
Det var en mycket bra och utförlig beskrivning av problemet. För att komma tillrätta med problemet som din hund har kan du prova att lägga ett spår på ca 300 meter och utan några konstigheter på spåret. Tre-fyra vinklar, blod hela tiden, och sedan gå med sele/halsband, det du brukar spåra med, men du tar ett koppel istället för linan så att du kommer nära hunden, för då ska DU gå i spårkärnan hela tiden. Om hunden går ut från spåret så ska du stanna och stå still och vara allmänt tråkig, men du får inte säga något till hunden utan vänta tills den kommer tillbaka själv; då blir det mycket beröm och sedan får hunden fortsätta att spåra. Då får du en hund som blir spårnoga och inte växlar spår, men du får inte göra det för ofta utan en-två gånger, sedan med lina. Om det inte blir bättre då eller börjas slarva igen då går du ett koppelspår igen.

Lycka till med hunden!

Mvh Kenneth Grundblad
viltspårsdomare, svarar på frågor om viltspår och eftersök under sommaren istället för Stefan
2 juli 2009

FRÅGA

Hej Stefan !
Jag undrar vilken slags spårlina och sele som egentligen är bäst till viltspår respektive praktiska eftersök ? Det finns ju så många olika varianter och material.

Tacksam för svar !
MVH Sara med labradoren Yatzy

SVAR

Hejsan!
Ja det finns ju en uppsjö av olika varianter på linor och selar. Det jag personligen tycker är bäst är en rund läderlina, den glider lätt även om det är blött ute, och ser man till att fetta in den så håller den bra mot vatten.

Sele, ja jag använder en lädersele som det sitter filt på fram mot bröstet, tycker den är bra då risken för att det skaver på hunden minskar. Visserligen kostar den selen och linan lite mer, men det tycker jag att det kan vara värt.

Lycka till med spårningen och hoppas du får en bra eftersökshund!

Mvh Stefan
24 mars 2009

FRÅGA

Hej Stefan !
Har en amstaff/jaktlabbe tjej som är fem månader nu. Tanken är att hon ska bli eftersökshund och inget annat. När i vilken ålder kan man börja hårdträna henne och hur ofta?

Tack för en trevlig sida.
MVH Max

SVAR

Hej!
Åldern har inte så stor betydelse, utan titta på hunden. Verkar hon tycka att det är jättekul och om hon verkar mogen, så är det bara att köra på.

Börja med att lägga några korta spår till henne, ungefär 60-100 meter och se hur hon går på det. Går hon utan problem utökar du med längd och en vinkel. Går det fortsatt bra ökar du på med ytterligare vinklar och längd. Tänk på att inte lägga spåren för ofta och i samma terräng, så att det inte blir tråkigt. Varje gång ni kommer ut ska hon tycka att det är jättekul, så det är viktigast att läsa av hunden. Tänk på att vara uppmärksam på hur hon beter sig när hon går på levande vilt. Det är viktigt att kunna se när hon går över på vilt, så att du kan tillrättavisa henne. Ge henne nya utmaningar hela tiden, så att det blir svårare och att spåren är i olika terränger och under svårare väderförhållanden. Det är också väldigt viktigt att få alla tillfällen att låta tiken komma fram till dött vilt, även om det bara är en spårning på tio meter

Det är bra att lära henne att arbeta självständigt och att du pratar så lite som möjligt med henne, så att du kan vara tyst under ett riktigt eftersök. När tiken blir riktigt bra lägger du långa spår på flera kilometer, för det är viktigt att hon är uthållig. Du kan få gå i timvis och i dåligt väder få komma på eftersök som är över ett dygn gammalt, så utstätt tiken för så mycket som möjligt.

Hoppas du har fått svar på det du ville veta. Stort lycka till, en duktig hund är guld värd!

Stefan
6 februari 2009