Konferens om sällskapsdjurs positiva inverkan på folkhälsan

Av: Nicki Grahn, juni 2009

Den 1 juni genomfördes konferensen ”Bättre folkhälsa med sällskapsdjur” i riksdagens andrakammarsal, arrangerad av Folkpartiet och Manimalis*. Cirka 180 personer deltog, bland annat forskare, politiker och beslutsfattare. Det som diskuterades var bland annat hur det kommer sig att människor mår bättre tillsammans med djur och vad assistanshunden betyder för personer med rörelsehinder.

Margareta Pantzar, förare till servicehunden Maxi och ordförande i Svenska Service- och Signalhundsförbundet, var en av talarna. Hon berättade bland annat om det statligt finansierade försöket med service- och signalhundar, som ska pågå mellan 2009 och 2011. Syftet med försöket är att öka användningen av service- och signalhundar, då den för närvarande är på en ganska låg nivå. Man vill även utvärdera i vilken utsträckning som dessa hundar kan ersätta eller komplettera de insatser som finns tillgängliga för personer med rörelsehinder. I målsättningarna ingår också att öka antalet utbildade service- och signalhundar med 50-60 hundar under det tre år långa försöket, och att dessa hundar ska likställas med ledarhundar i kommunernas ordningsstadgar vad det gäller att tillsammans med sin förare ha möjlighet att vistas på olika platser i samhället.

Margareta Pantzar. Foto: Manimalis pressbilder.

Margareta Håkanson, legitimerad sjukgymnast, doktorand vid Göteborgs universitet och verksam vid SLU i Skara med projektet ”Djur och människors hälsa”, presenterade Manimalisrapporten 2009, som fokuserar på samhällsnyttan av sällskapsdjur. Några av de saker som hon tog upp i sin föreläsning var de direkta effekterna av djurkontakt, exempelvis att stress minskar och att återhämtning stimuleras vid beröring av djur, och att djuret ger en känsla av samhörighet. Bland indirekta effekter av djurkontakt nämnde hon att djurägandet blir en livsstil och att det kan leda till ett ökat socialt nätverk. Kontakt med djur kan även bidra till minskad aggressivitet, ökad social kompetens och ökad förmåga att känna empati.

I Sverige har 12,8 % av hushållen hund, och antalet hundar är 729 000. År 2008 lade hund- katt- och smådjursägare ut drygt 2 miljarder kronor på veterinärvård, drygt 1 miljard kronor på försäkringar och 209 miljoner kronor på mediciner till djuren.

Margareta Håkanson berättade även att hundägare har en aktivare livsstil och bättre hälsa, och att de äter medicin och söker läkarvård i mindre utsträckning än människor utan hund.

Margareta Håkansson. Foto: Manimalis pressbilder.

*Manimalis är en fristående ideell organisation som verkar för att öka kännedomen om sällskapsdjurens positiva effekter för samhället och den enskilda människan (citat från manimalis.se).

Läs mer
Manimalisrapporten 2009: http://www.manimalis.se/uploads/4a2381578ca814a2381578d250.pdf

Källor
http://www.manimalis.se/index.php
http://www.manimalis.se/uploads/4a23f1495ec0b4a23f1495f3d7.pdf
http://www.manimalis.se/uploads/4a23f3ee32b0f4a23f3ee332de.pdf
Service- och signalhundar – försöksverksamhet 2009-2011:
http://www.hi.se/Global/pdf/2009/09324%20service-och-signalhundar.pdf
http://www.iahaio2010.com/feed/show/stripped_language/svenska/stripped_title/
welcome/content/2/feed/2/feeditem/20#